Till hafvs.
Gåsören, Skelleftehamn. Att grilla kött i en gammal tunna och bara andas in havsvindarna. Helt perfekt.
Dessa är tagna med en 5d, gotta love it.
Hur mycket jag än försöker, så går det inte att förneka, hösten har sprungit ikapp nu. Sommarschemat tar slut, folk flyttar tillbaka, loppisannonserna i tidningen existerar inte längre och det är alldeles för mörkt för att spela volleyboll efter klockan 22. Dagarna går på sträck och varför känns det åter igen som om sommaren sprang förbi utan att jag ens hann leva för den?
När kroppen kastar in.
En dag på landet. Klättrade i en djup grotta i flippflopps (gör aldrig det) och besökte en engelskman som blivit dörik genom att starta pepparfarm mitt ute i ingenmansland. Hängde sedan ut i spöregnet i centrum -Kampot.
Fortsätt.
Tortyrfängelse och sushibar.
Phnom penh.
Buss från Vietnam till kambodja. Vår buss gick sönder så vi fick putta och blev sen avsläppta vid vägen, kollade coola tempel och besökte the killing fields, hemskt!!
Just precis så.
Phu Quoc och pool på hotellet. Fiska och äta sjöborrar.
People, people.
Nu hade vi anlänt till Ho Chi Minh, Vietnam. Varmt som tusan och folk ÖVERALLT. Besökte dagverksamhet för drabbade från kriget, kollade på krigsgångarna, var på vattenland och åkte sedan vidare och ner till Mekong deltat där vi tog en heldag och besökte bl.a. en nudelfabrik. 
Mannen jag håller kär genom en analog lins.
För äta bör man.
Jag sitter fortfarande och hoppas på sanningen.
Mabul, Borneo.
Att leva på pinnar ovanför vattenytan och att ha en smal upptrampad stig i sanden som huvudled. Barn och kattungar skriker av hunger och elgeneratorn på ön var helt avslagen under dagtid. Allt det vackra hamnade visst under ytan, för vi befann oss nämligen på det bästa dykstället i hela vida världen.
Och jag vet inte ens varför.
Skriver så sällan och allt samlas bara som en stor klump i hjärnan. Osorterat. Jag tappar bort mig i mina egna tankarna och någonstans på vägen tappade jag även bort mig själv. Känner mig nästan som 16 år igen. Snubblar på mattkanten, knapparna lossnar på min finaste tröja, mina växter dör, får inga jobb, tappar stekpannan i golvet och glömmer tvättiden. Helt utmattad utan anledning. Prioriterar fel och lyssnar mer på andras åsikter än mina egna. Dagarna handlar mest bara om att fördriva tiden på bästa sätt för att slippa tänka. Framtidsångesten ska vi inte ens tala om.
Jag saknar sena kvällar, skrattanfall och motivation.
Paradiset del 5.
Borneo:
Vandrade i djungellera, dök på 15 meters djup, såg havssköldpaddor, hängde på ö där det inte fanns något annat än två fattiga inavelfamiljer med barn som såg ut som penntroll och en pojke klättrade i milshöga palmer för att hämta cocosnöt åt mig.
Paradiset del 4.
Borneo:
Hängde i kota kinabalu och åkte på vinglig väg genom djungeln i 6 timmar och kom fram till ett camp. Där steg vi upp 05.30 på mornarna, åkte på river cruising för att hitta coola djur och vandrade på leriga stigar.
Paradiset del 3.
3dje och sista delen av Thailand. Festade på Phiphi, besökte the beach-beachen, levde utan ström, flyttade till fastlandet och simmade genom grottor och kom fram till "birds nest"- en hemlig strand där pirater förvarande sina skatter förr i tiden.
Paradiset del 2.
såg grottor, vattenfall, red på elefanter, snorklade och åt god mat.
Del ett av paradiset.
Hej! Det var allt länge sen, men nu är jag tillbaka från min resa och tillbaka här på bloggish. Har 1000 bilder att visa så låt oss börja.
Thailand del 1:
I would die 4 u.
En liten sammanfattning av februari:
Stughäng, fårfarmshäng och tivolimaskeradhäng. Körde fast med skotern. Sov länge. Matade lamm med flaska. Åt våfflor med romröra. Dansade fult. sprang till bussen och fick åka gratis.
Dagarna är för korta för att hinna andas. Känner tusen olika känslor som slåss mot varandra konstant och mitt hjärta slår fortfortfortfort. Kunde inte somna själv inatt just pga mina hjärtslag, men såfort han kröp ner vid min sida så kändes allt plötsligt så lugnt igen. På tisdag försvinner det finaste jag har och vet, och på torsdag försvinner jag. Att längta så att man sprängs och att samtidigt bara vilja ta hans hand och inte låta den få gå. Wää. Men det blir bra, tiden går fort när man har det bra och dessutom är jag är ju så himla kär.
Not just a fish face.
Åkte långt bort till ingenmansland med min man och bara andades, åt, virkade, åkte skoter, eldade, kramades och såg på tv. Behövligt! Såg bl.a. en dokumentärsfilm vid namn "Bully" som var så fin och ledsam och hemsk och bra. SE DEN HÄR! Som straff för att man tog det lugnt i ett par dagar och för att man inte satte på elementet under natten har min hals gett vika.
Dagarna springer iväg och verkligheten närmar sig. WÄÄÄH.
Oh, some people are so poor, all they've is money.
Projekt-i, projekt-a. Nu är jag igång, igen. Kom att tänka på en gammal cool stol min mor köpte för några år sedan på en loppis för 45 spänn. Den har bara stått i garaget sedan dess, och nu kände jag att det var dags att skapa nytt liv. Och tusan så frän!!! Dessa kallas för sängstol och användes vid sekelskiftet när alla familjer typ bestod av 20 pers. Den är stoppad med halm och fäst med små handsmidda spikar (som jag för tillfället hatar mer än allt. Har kanske pillat upp totalt 300 stycken atm.) Men jag har en känsla av att detta kommer bli nice. Vi tar en titt:
Visar resultatet i sinom tid, om det blir bra, annars pallar jag inte.
Puss.
Ahhhhaaahhhahhha.
Två frussna, som jag.
Sådant man gör när man jobbar.
And you just didn't.
Igår var det min tjugonde födelsedag och den var jättebra. Fick semla och skönsång till frukost, god buffé till lunch på kitchen och ingen middag pga för mycket fika. Megabra presenter, fina vänner och bäst familj.
Denna dag är dock inte alls så trevlig som min gårdag var. Har frenetiskt packat ner mina finaste saker i stora kartonger och dessa ska ikväll fraktas tillbaka till mjölnargatan. Fy tusan alltså! Kan dock känna tröst i att jag på mindre än en månad åker till asien och stannar där i 2 månader. När jag sen kommer hem igen är gatorna sopade, jag är svart och solen går inte ner förrän 21.00 på kvällen. Halleluja!
