Septemberregn.

Vad gör man när mörkret numer varar längre än ljuset och det första man måste göra på morgonen när man stiger upp är att tända taklampan? För mycket tid till att göra saker, så att inget blir gjort. "Jag vet inte mycket, men det jag vet är att jag inte ska vara kvar när hösten knackar på" -Jo men tjena. Allt försvann plötsligt och jag sitter kvar. Trummar fingrarna mot bordet och känner för mycket. 

Jag blir hellre inget än allt.

I maj hängde jag mest på berg och bara njöt av den svenska vårsolen som aldrig riktigt gick ned. 

RSS 2.0